Jag trodde jag var en bra lyssnare. Jag trodde att min samtalsstil skulle vara som hand i handske för svåra samtal. Men oj. Jag körde i diket många gånger. Faktiskt redan under utbildningen.
Här är tre vanliga misstag som vi övar på under handledning i svåra samtal.
Tempot – vi tror att ju snabbare vi ställer frågor desto mer kommer vi lösa upp? Det som snarare händer är att vi vispar upp en blockerad stämning där mottagarens stress ökar.
Dina tankar blinkar rött – du katastroftolkar varje nyans i samtalet innan mottagaren själv fått beskriva sin version.
Din empati rinner över. Vi kan faktiskt krama ihjäl ett svårt samtal i tron av att ju mer vi vill förstå i all välmening desto bättre borde väl mottagaren
känna sig??? Det leder ofta till en ’kletig’ stämning i samtalet.
Idag övar vi igen. En uppskattad stund är när jag delar mina magplask med deltagarna. Axlarna sjunker och blicken lugnar ner sig. Många känner att pressen minskar när de får höra att andra också kämpat i motvind.
Har du upplevt magplask som blivit viktiga erfarenheter för dig?
Och kan du dela
dem med andra?
Nu väntar modiga, prestigelösa personer som vill utvecklas till att hitta sina bästa samtalsversioner.
Inspirera ditt inre ledarskap 