Ångestens uppgift…

När måndagen nästan hade passerat tänkte jag ofta tillbaka på
söndagseftermiddagen. Varför uppstod obehaget? Nu var det ju borta.

Samtidigt visste jag att det skulle infinna sig igen nästa söndag. Punktligt
och tydligt. Varför…allt var väl bra?

Det var mina jobbtankar som drog igång obehaget.

Ångesten var förstadiet till stress. Ibland hade ångesten rätt. Stress i form av projekt som klämdes in oavsett hur mycket jag redan hade. Möten som planerades in med nya uppgifter och kompletterande analyser. Varje projekt var ett oskrivet blad. I tid, i förväntningar, i efterdyningar. Allt kunde hända och ingen visste när det var klart.

Var jag en kontrollmänniska? Kanske. Men snarare var det en miljö med
uppgifter som övervägande gav negativ energi.

Minuskontot övertrasserades och jag försökt förgäves kompensera det med
positiva intäkter (lön, trygghet, trevliga arbetskollegor, en rolig
afterwork). Men mina tankar definierade det mesta som ångest som sen blev stress.

Länge tryckte jag undan det negativa som plågade mig varje söndag. Jag sa till mig själv att jag borde vara tacksam. Intalade mig att det nog blir bra. Tills en dag.

I nästa podd-avsnitt pratar vi om ångest och framgång. Om hur svårt jag hade att följa mitt hjärta. Men att våga fatta d e t beslutet var min största framgång. Och fick mig att längta efter måndagar.

Vad är framgång för dig?
På bild: jag kikar ner isöndagsgrytan …vad ser du? Något skräckslaget eller komiskt? Allt startar i tanken😊