
Det finns en otålighet. Det är som att ju snabbare desto ..
-bättre överblick
-mindre risk att ångra sig
-mindre utrymme att spekulera.
När jag inser att området kommer ’kidnappa’ mig i hetsens hjulspår har jag några meningar som jag säger till mig själv. (krävs många påminnelser för att ligga steget före sig själv.)
-nu tar vi en sak(tugga) i taget. (Ganska skönt att använda pluralis … känns mindre ensamt).
-Det här får ta den tid det tar …(jo, det är en klen tröst att åtminstone jag vet att det blir förseningar)
-bättre att jag har påbörjat detta nu och inte senare (ger faktiskt hopp när något går fel och jag behöver börja om, den erfarenheten hade ändå uppstått och ’kostat’ mig tid och tålamod om jag startat senare).
Hur gör du när det ’skenar?’
På bild en målning av Roland Svensson ’väntan’ – några skärgårdsbor står på klippan, och betraktar segelbåten i horisonten. På väg till eller bort?