
Vad gör digitaliseringen med våra relationer?
Vissa personer tycker det är skönt att slippa ytliga fysiska sammanhang som att t ex hälsa eller ta kontakt med människor för några minuters prat. I hissen, på parkeringen, i mataffären.
De menar att det istället kan ge utrymme för att fördjupa de nära och viktiga relationerna.
Så hur gör vi då? Hur tar vi hand om det viktiga i en vän? Hur får vi fatt i det som är mellan mig och min vän för det är ju där någonstans relationen uppstår. I utrymmet mellan oss sker något, det är där vi tolkar in hur vi uppfattas, vilken betydelse vi har och som formar oss i vännens ögon? Eller är relationen bara en språngbräda för att få ut det jag själv behöver?
Hur gör du? Framför allt nu när vi är mer begränsade? Vi kan givetvis skylla på att det är svårt bakom skärmen, vi har bara telefonen, det blir svårt att ”känna in den andra”, att läsa av det icke verbala… osv.
Så vad har vi då kvar?
Ja, vi har tid. Att låta samtalet få ta tid. Utforskande samtal är just så… det ger sig ut på andra stigar, inte genast i rätt riktning, lite fram och tillbaka, lite suck och stön… Motsatsen är samtal som ”rullar” friktionsfritt med givna fraser på en upplyst och skyltad vägbana.
Vilken terräng har dina samtal?
Det utforskande kan lotsa oss ner på en nivå som vi kanske själva inte har besökt på egen hand. Och genast tänker vi på professionella personer som ”sköter” de här djupa samtalen. Men så fel…Vi kan alla träna upp vårt djup i samtal. En bra start är att ”djuplyssna” genom att låta den som pratar få plats, få stillhet och få känna sig hörsammad. Bara det kan göra att ni trillar ner i ett mer utforskande samtal. Och det fungerar även att göra per telefon eller digitalt. Prova 😊