Visst är det enkelt att ge andra råd..
Vi kan vara de bästa påhejarna och förstå våra vänner. Fint. Men varför är det så svårt att ge oss själva samma omtanke. Samma goda råd? Varför lyssnar vi inte på det som vi så generöst ger till alla andra?
Enkla saker gör vi utan motstånd. Vi reflekterar inte ens. Och kanske med viss oförståelse tittar på andra som stretar med samma sak. Men när vi står inför något jobbigt så händer något…bortförklaringar, vi skyller på något eller blundar för smärtan/ problemet. Någonstans inser vi att det behövs mer energi, tankemöda, envishet och framför allt ett riktigt bra svar till varför jag i hela friden ska göra detta.
Mitt råd till dig nu när nyårslöftena kanske börjar blekna eller du börjar omförhandla med dig själv är följande: var din förändring, dvs skriv ner precis den tanke, den kunskap den känsla du har när du nått ditt mål. Skriv meningar i presens och tänk dig att du är där redan nu. Lägg lappen i ett kuvert så att du kan återkomma när du behöver påminnas om vilken förändring du strävar efter.
Bilden är en glimt från vår onlinekurs Det Goda Hundägarskapet som berör det inre ledarskapet.
